Bäst-före-datum för barn passerat

Under det senaste året har ett beslut mognat fram hos mig. Tiden för fler barn är förbi, mitt mentala bäst-före-datum är passerat när det gäller den biten.

När jag var yngre sa jag två barn innan 30, men fick mitt första strax innan jag fyllde 31. Jag hade gärna haft fler än ett, men livet ville annorlunda och eftersom jag är singel nu så inser jag ju att jag inte kommer få något fler barn den närmaste tiden. Att skaffa barn på egen hand finns inte på kartan. Jag har aldrig sett mig själv som en "gammal" mamma och min mentala gräns när jag tycker att jag själv skulle vara för gammal för att skaffa fler barn har stadigt legat kring 36-37 år.

Kroppen läker inte lika bra längre, risken att det blir komplikationer eller fel på barnet ökar med åldern, fertiliteten går ner och det är inte självklart att jag ens kan få fler. Tanken på att ha ansvaret över hemmaboende barn tills jag närmar mig 60 lockar inte heller. Jag skulle också känna det som ett svek att bli för gammal för att orka med barn och eventuella barnbarn ordentligt. Men visst är det en fantastisk känsla att få känna livet växa i magen och att få följa och hjälpa en liten människa att växa och utvecklas, så det har inte varit ett självklart eller lätt beslut.

Den här frågan har tagit upp oproportionerligt stor tankeverksamhet hos mig i perioder, men det har trots allt känts rätt att låta det ta tid. På ett sätt har jag nog gått igenom en sorgeprocess över det barn jag inte kommer att få.

Var sak har sin tid. Den biologiska klockan tickar inte alls lika högt i mitt inre längre och jag behöver inte känna någon press att (skyndsamt!) leta efter en potentiell pappa till ett framtida barn nu när beslutet är fattat. 

Har ni någon mental åldersgräns där ni känner er för gamla för att skaffa barn?