Smygekonomen

   Jag känner mig lite snuvad på våren i år. Jag vet inte vad sonen drog hem för virus från skolan men det var väldigt potent. Fyra veckor i sträck var jag borta från jobbet med vab och förkylning. Under tiden jag kämpade för att ta mig upp ur sängen varje dag hann det bli grönt ute. Tulpanerna är överblommade, magnoliorna, häggen och körsbärsträden likaså. Jag hann inte riktigt med att njuta av det.   Även om jag har börjat jobba igen så är energinivån fortfarande riktigt låg, jag försöker göra så lite som möjligt utöver "måstena". Mamma kom och hälsade på under långhelgen och det var riktigt skönt att kunna dela vardagsbestyren med någon under några dagar. Jag fick också förmånen att bjuda henne på fin restaurang, vi kom fram till att det är närmare tre år sen vi åt ute tillsammans sist.   När jag var på årsstämman med bostadsrättsföreningen fick jag en god nyhet, bilpoolen som jag har utnyttjat tidigare, men som stängde under pandemin, har kört igång igen. Det underlättar

  Pollensäsongen är i full gång och jag verkar bli lika överraskad varje år. Helt plötsligt är koncentrationsförmågan som bortblåst, ögonen och näsan kliar och nysattackerna kommer åtminstone en gång i kvarten. Jag borde ha lärt mig vid det här laget att jag ska börja med medicinen i tid för att slippa det värsta eländet. Jämmer och elände har det varit mycket av här hemma senaste månaden också. Sonen har haft två förkylningar och en rejäl omgång magsjuka. Tack och lov sitter jag och skriver den här sammanfattningen tokförkyld och inte magsjuk. Jag tar en rejäl förkylning alla dagar i veckan framför magfare. Med det sagt kan jag konstatera att vi har inte fått mycket gjort den här månaden, mycket pengar har det inte heller gått åt, sparkvoten blev rekordhöga 74%. Som tur var fick sonen ändå vara frisk under påsklovet, det tillbringade han hos farmor och farfar. Jag skämtade om det vid fikabordet på jobbet och sa att jag också hade påsklov. Småbarnsföräldrarna nickade instämmande medan

Passande nog firar jag årets arbetsfridag samma dag som arbetarrörelsens stora högtidsdag och deras kamp för bättre villkor i arbetslivet. För min egen del siktar jag på att koppla loss mig från arbetslivet och bara arbeta på mina villkor. Den här dagen har jag statistiskt sett fått in tillräckligt mycket pengar från mitt lönearbete för i år för att det tillsammans med mina utdelningar kommer att täcka alla återstående utgifter under året. Tyvärr kan jag ju inte bara svara ledig åtta månader i sträck hur som helst (även om jag gärna hade det), min arbetsgivare vill att jag ska vara på jobbet så länge jag inte tar ut mina fem veckors semester. Förhoppningsvis dröjer det inte så många år tills jag kan vara ledig året runt om jag vill. I fjol inföll arbetsfridagen den 6 juli och årets fiktiva semester blir då alltså drygt nio veckor längre.